Fick du inte svar på din fråga?
Mejla till folkhalsokollen.slso@regionstockholm.se
Vanliga frågor
Här får du svar på vanliga frågor om Folkhälsokollen.
Folkhälsokollen är ett webbverktyg där aktuell hälsodata samlas för att ge en överblick över folkhälsan i Stockholms län. Med Folkhälsokollen får du kunskap om hur livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är fördelade och utvecklas över tid i kommuner och stadsdelar i Stockholms län.
Du får till exempel information om stockholmarnas psykiska hälsa, fysisk aktivitet, sjukvårdsbesök, sjukdomar, livslängd, alkoholvanor, tobaksbruk, tandhälsa, arbetsmiljö och mycket mer.
Läs mer
Folkhälsokollen drivs och utvecklas av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm, på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. CES uppdrag är att bidra till en god och jämlik hälsa för befolkningen i Stockholms län genom kunskapsutveckling och kunskapsspridning. CES bedriver folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt folkhälsoarbete.
Läs mer
Om du är en ny användare av Folkhälsokollen eller bara vill lära dig mer om hur du använder webbverktyget, kan du läsa våra instruktioner.
Läs mer
Folkhälsokollen är anpassad till dator, surfplatta och mobiltelefon. Om du vill använda Folkhälsokollens webbverktyg bör du välja att göra det på en dator eller surfplatta för bäst användbarhet.
För att vi ska kunna garantera att Folkhälsokollen visas på bästa sätt rekommenderar vi Firefox 12, Google chrome 19, Internet explorer 10, Safari 5.1 eller senare versioner av dessa webbläsare.
Du som jobbar med folkhälsa kan använda Folkhälsokollen för att få en överblick över hur hälsa, sjukdomar, levnadsvanor och livsvillkor är fördelade och utvecklas över tid i olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län. På detta sätt kan Folkhälsokollen bidra till kartläggning och prioritering i folkhälsoarbete.
Bilden nedan visar ett exempel på en arbetsprocess för folkhälsoarbete. De lila rutorna, steg 1 och 2, visar vilka delar av processen Folkhälsokollen kan bidra till. Det vill säga kartläggning och prioritering.
Bildtext: Exempel på arbetsprocess i folkhälsoarbete. Zooma i bilden om du inte kan läsa texten.
Behöver du stöd?
Om du behöver stöd i kartlägga eller prioritera folkhälsoarbetet med hjälp av Folkhälsokollen, mejla till folkhalsokollen.slso@regionstockholm.se
Nästa steg i processen
De tre sista stegen i arbetsprocessen för folkhälsoarbete handlar om expertstöd, implementering och utvärdering (de orange rutorna i bilden ovan).
Behöver du hjälp med att ta nästa steg efter du har kartlagt och prioriterat, kan du också kontakta oss. Vi hjälper dig komma i kontakt med experter på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) som arbetar med hälsosamma levnadsvanor, sexuell och reproduktiv hälsa, psykisk hälsa eller implementering och utvärdering.
Folkhälsokollen utvecklas ständigt för att på bästa sätt möta användarnas behov. Om du saknar några specifika data eller har förslag på sådant som kan förbättras, tveka inte att mejla oss på folkhalsokollen.slso@regionstockholm.se
På Folkhälsokollen finns data från flera olika datakällor. Olika datakällor samlar in data olika ofta. Vi uppdaterar webbverktyget med nya data så snabbt vi kan efter att de blir tillgängliga för oss.
Så här ofta förväntas de olika datakällorna uppdateras:
- Region Stockholms folkhälsoenkät (Hälsa Stockholm): Senaste tillgängliga data är från 2021. Nästa enkät skickas ut till deltagare under 2025.
- VAL-databaserna – Region Stockholm: Data från ett specifikt år uppdateras nästkommande höst. Det vill säga att data för 2022 uppdateras hösten 2023.
- Sociodemografiska data – Statistiska centralbyrån (SCB): Data från ett specifikt år uppdateras nästkommande höst. Det vill säga att data för 2022 uppdateras hösten 2023.
- Barnhälsovårdens årsrapport – Stockholms län: Data från ett specifikt år uppdateras nästkommande höst. Det vill säga att data för 2022 uppdateras hösten 2023.
- Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik: Data för covid-19 uppdateras i genomsnitt var sjätte månad, annars uppdateras det en gång om året.
- Databas över anmälda brott – Brottförebyggande Rådet (Brå): Data uppdateras årligen. Data från ett specifikt år uppdateras nästkommande vår. Det vill säga att data för 2022 uppdateras våren 2023.
- Tandhälsodata – Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm: Data från ett specifikt år uppdateras nästkommande höst. Det vill säga att data för 2022 uppdateras hösten 2023.
- Cancerdata – Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland: Data från ett specifikt år uppdateras nästkommande höst. Det vill säga att data för 2022 uppdateras hösten 2023.
För en del folkhälsoområden och indikatorer finns områdesindelning på mindre geografiska delar än kommun eller stadsdel. Folkhälsokollen har en områdesindelning med drygt 200 områden och folkhälsodata har tagits fram för dessa områden, för de indikatorer där dataunderlaget inte blir för litet. Grunden för områdesindelningen har varit att områdena så långt möjligt ska vara sociodemografiskt homogena och ha runt 10 000 invånare. Efter samråd och diskussioner med flera kommuner och stadsdelar varierar befolkningsstorleken i delarna mellan 4 700 och 21 000 invånare.
Skillnad mellan enkätdata och registerdata
Det är som främst skiljer våra datakällor åt, är att vissa består av enkätdata och andra består av registerdata.
Enkätdata är självrapporterad data. Det vill säga att individer själva besvarar enkäter om hur de upplever beteenden, vanor eller tillstånd. Enkätdata bygger på ett urval av individer som är representativa för befolkningen i Stockholms län. Eftersom inte alla individer svarar på enkäten behöver man göra så kallade justeringar av data. Då tittar man efter systematiska skillnader mellan de som svarat och de som inte svarat på enkäten, så att data är fortfarande representativ för hela befolkningen. Ett exempel på enkätdata är Region Stockholms folkhälsoenkät.
Registerdata innehåller avidentifierade data från den totala populationen. Det vill säga att registerdata redovisar alla registrerade individer som till exempel använt en viss typ av vård eller har fått en diagnos. Exempel på registerdata är VAL-databaserna, cancerdata, databas över anmälda brott.
Ta reda på vilken datakälla som använts
På sidan "Folkhälsoområden" kan du läsa mer om vilken datakälla som använts till våra olika hälsoindikatorer.
Läs mer om datakällorna
På sidan "Datakällor" kan du läsa mer om var alla data på Folkhälsokollen kommer från.
Data på Folkhälsokollen är inte åldersstandardiserade.
Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Det underlättar till exempel när man jämför kommuners värden för att säkerställa att skillnader man ser mellan kommuner inte bara beror på åldersskillnader. Vill man däremot använda resultat för planering av preventivt arbete och vård i en specifik kommun, vill man helst se de icke åldersstandardiserade värdena.
För att det ska vara enhetligt har vi valt att redovisa icke åldersstandardiserade resultat med möjligheten att dela upp på olika åldersgrupper.
Det går bra att använda Folkhälsokollens visualiseringar i till exempel rapporter eller presentationer. Skriv gärna ned datumet du laddade ned visualiseringen och referera till folkhalsokollen.se.
Till exempel: folkhalsokollen.se (hämtades 2024-04-08)