Datakällor

Barnhälsovårdens verksamhet är universell och når i stort sett alla späd- och förskolebarn i Stockholms län. Barnhälsovårdsenheten producerar årligen en rapport som syftar till att informera om barnhälsovårdens verksamhet och att redovisa hälsoindikatorer som speglar späd- och förskolebarns förutsättningar för en god hälsa i länet. Barnhälsovårdens årsrapport är baserad på data från bland annat barnhälsovårdsjournaler, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Områdesdatabasen i Region Stockholm och Tandhälsovården.

Observera att det kan förekomma brister i data för olika år och man ska vara försiktig med att dra slutsatser från de år och område det gäller för (mer info finns i definitionen för den indikator det gäller för).

Läs mer

• Barnhälsovården, Region Stockholm: Barnhälsovården och BVC (kunskapsstodforvardgivare.se)

• Barnhälsovårdens årsrapport 2023, Region Stockholm: Årsrapport Barnhälsovård i Stockholms län 2023 (pdf, kunskapstodforvardgivare.se) 

Brottsförebyggande rådet (Brå) är utsedd av regeringen att vara ansvarig för den officiella kriminalstatistiken. Brå är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället, genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Där ingår ärenden som handläggs av polis, tull, åklagare, domstol och kriminalvård. Brås årliga undersökningar mäter bland annat anmälda brott, utsatthet för brott, förtroendet för rättsväsendet, hatbrott, hot mot politiker samt brottslighet bland skolungdomar.

Läs mer

• Kriminalstatistik, Brottsförebyggande rådet (Brå): Kriminalstatistik (bra.se)
• Brottsförebyggande rådet (Brå): www.bra.se

Folkhälsokollens statistik om cancer från cancercentrum är baserad på de nationella kvalitetsregistren inom cancervården. Kvalitetsregisterstatistiken redovisar individbaserade medicinska uppgifter om diagnos och behandling samt i vissa fall om patientens upplevelser av sin vård.

Läs mer

• Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland (RCC): www.cancercentrum.se

Graviditetsregistret är ett nationellt kvalitetsregister som hämtar in data via automatisk överföring från journalsystemen, via manuell inmatning inom mödrahälsovården (MHV) samt via direktregistrering vid KUB-undersökningar. Sedan december 2020 kommer även svaren från Graviditetsenkäten in i Graviditetsregistret.

Graviditetsregistret består av arbetsgrupperna för mödrahälsovård, fosterdiagnostik och förlossning. Vårdverksamheterna är ansvariga för den egna verksamhetens patientdata i Graviditetsregistret. Karolinska Universitetssjukhuset är personuppgiftsansvarig och ansvarig myndighet för Graviditetsregistret.

Läs mer

Graviditetsregistrets årsrapport 2023: Graviditetsregistrets årsrapport 2023 (pdf, medscinet.com)

Luftföroreningar

Årsgenomsnitt uppskattas baserat på kontinuerliga mätningar från lokala och regionala mätstationer, kombinerat med en spridningsmodell som tar i beaktning faktorer såsom vindhastighet, solstrålning och temperatur. Modellen är utvecklad i samarbete med SLB-analys.

Mätningar görs för små partiklar (PM2,5), grova partiklar(PM₁₀), black carbon (BC), kvävedioxid(NO2), kväveoxid (NO_x), samt källspecifika utsläpp såsom vägslitage.

• Läs mer:
  Luften i Stockholm år 2019, Miljöförvaltningen, Stockholms stad:
  Luften i Stockholm år 2019 (pdf, slbanalys.se)
• Hälsorisker relaterade till luftföroreningar, Karolinska institutet:
  Health effects of air pollution (ki.se)

Trafikbuller

Väg- samt spårtrafikbuller baseras på en förenklad version av Nordic Prediction Model utvecklad i samarbete med Göteborgs universitet. Bullervärden uppskattas via en databas som inkluderar information om terräng, byggnadstäthet, trafikflöde, fartgränser och till viss utsträckning bullerbarriärer.

Flygtrafikbulleruppskattningar levereras av Swedavia baserat på integrated noise model v7.0. Data levereras som konturer kring Arlanda och Bromma flygplats och baseras på flyglinjer, flygplanstyp, motortyp, landningsbanefördelning samt spatial och temporal fördelning av flygtrafik.

Läs mer:

Hälsorisker relaterade till buller, Karolinska institutet:
Health risks related to noise (ki.se)

Genomförs vart fjärde år

Region Stockholms folkhälsoenkät har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Syftet med enkäten är att ta reda på hur invånarna i Stockholms län lever och mår. Frågorna handlar bland annat om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete, trygghet och sociala relationer. Data från folkhälsoenkäten är självrapporterad data. Från och med år 2002 har cirka 50 000 av Stockholms läns invånare ingått i tvärsnittsurvalet vid varje undersökning. Tidigare genomfördes enkäten i egen regi och med Statistiska centralbyrån (SCB) som leverantör. Åldersgränserna för deltagare har varierat något under åren:

• 2002 och 2006: 18–84 år
• 2010: 18+ år
• 2014: 16+ år
• 2018: 16–84 år
• 2021: födda år 2005 eller tidigare.

Folkhälsoenkät 2021 – Hälsa Stockholm

År 2021 valde Region Stockholm att tidigarelägga folkhälsoundersökningen för att snabbare förstå vilken effekt coronapandemin haft på folkhälsan. Undersökningen genomfördes av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) med undersökningsföretaget Institutet för kvalitetsindikatorer som leverantör. Totalt bjöd de in 47 885 personer att delta, varav 23 066 besvarade enkäten (48 procent). Andelen svarande var betydligt högre bland personer över 40 år (57 procent) än bland de under 40 år (35 procent).

Inbjudan till folkhälsoenkäten skickades via post under perioden september till december 2021, med en liten komplettering under mars till maj 2022. De flesta (74 procent) besvarade enkäten via internet. Tre påminnelser skickades ut via post, och tre påminnelser via sms (till 34 procent av de inbjudna).

Att folkhälsoenkäten bygger på självrapporterade data innebär att resultaten kan påverkas av att de som besvarar enkäten överskattar eller underskattar vissa beteenden, vanor eller tillstånd.

Om de grupper som svarat på enkäten skiljer sig åt från de som valt att inte delta kan detta ha en snedvridande effekt på resultaten. För att kompensera för sådana bortfallsfel har resultaten viktats med så kallade kalibreringsvikter. Vid användning av kalibreringsvikter får grupper med mindre deltagande större inflytande på resultaten, ett resultat som annars riskerar att underskattas. Vid beräkning av kalibreringsvikter används registerdata som täcker totala populationen.

Läs mer

• Andel (%) deltagande per kommun och stadsdel år 2018 och 2021: 
  Deltagande folkhälsoenkäten 2018 och 2021 (xlsx, 11 kb)
• Hälsa Stockholm – en studie om liv och hälsa i Stockholms län: 
  Hälsa Stockholm (folkhalsoguiden.se)
• Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Rapport 2023: Teknisk rapport - Folkhälsoundersökningen Hälsa Stockholm 2021 (pdf, ces.regionstockholm.se)

I SmiNet gör behandlande läkare en elektronisk smittskyddsanmälan av smittsamma sjukdomar enligt smittskyddslagen. SmiNet är ett samprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkare vid landsting och regioner. Syftet är att få en nationell och lokal övervakning enligt Smittskyddslagen.

Läs mer

• SmiNet (folkhälsomyndigheten.se)

Socialstyrelsen samlar in statistik som är baserad på dödsorsaksregistret, där alla dödsfall i den svenska befolkningen samlas. I Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik presenteras den underliggande dödsorsaken. Diagnoserna i dödsorsaksintyget klassificeras enligt diagnoskoder (ICD-10). Sjukdomen eller skadan som startade förloppet och som ledde till dödsfallet klassas som den underliggande dödsorsaken.

Läs mer

Statistik om dödsorsaker, Socialstyrelsen: Dödsorsaker (socialstyrelsen.se)

Sociodemografiska data 

För de sociodemografiska indikatorerna och för filtrering med sociodemografiska faktorer (ålder, kön, utbildning etc) används data från Statistiska centralbyråns befolkningsregister LISA, STATIV, RTB och GEO. Data innehåller uppgifter om befolkningssammansättningen inom geografiska områden på olika nivåer och omfattar alla folkbokförda individer inom Stockholms län, exempelvis för kommuner, stadsdelar i Stockholm och kommunala planområden.

Data uppdateras årsvis och finns i regel flera år bakåt i tiden. Jämförelser bakåt i tiden kan ibland vara vanskliga på grund av förändrade förhållanden och definitioner i de underliggande dataregistren och i regelverken för de verksamheter som hanterar grundregistren (exempelvis för olika socialförsäkringsregister). Ytterligare kommentarer ges i informationen till varje indikator.

Läs mer

• Översikt om befintlig statistik SCB: Hitta statistik (scb.se)
• Dokumentation om SCB:s register: Mikrodataregister (scb.se)

Grönområden i tätort

Grönområden i tätort är huvudsakligen framtagen via satellitbildsprodukten nationella marktäckedata (NMD), skapad av ett myndighetskonsortium lett av Naturvårdsverket.

Grönområden i tätort beskriver grönytor och grönområden samt annan mark i tätorter och i vilken omfattning tätortsbefolkningen har närhet till grönområden inom olika avstånd från bostaden.

Med grönstruktur menas de markytor i den urbana miljön som inte är bebyggda eller på annat sätt hårdgjorda, såsom exempelvis parker, trädgårdar, gräsytor, vegetationsbevuxna impediment med mera.

Grönstrukturen beskrivs dels som grönytor vilket omfattar alla typer av gröna element som förekommer, oavsett storlek användning eller tillgänglighet och dels som grönområden vilka är större sammanhängande grönytor med krav på allmän tillgänglighet. Grönstrukturen analyseras utifrån faktiska och formella förhållanden. Faktisk grönstruktur är alla grönytor oavsett ägandeform. Här ingår exempelvis även privata villaträdgårdar. Formell grönstruktur är den del av grönstrukturen som i någon mån är offentlig eller allmänt tillgänglig.

Förutom grönstrukturen beskrivs också den hårdgjorda marken som i princip omfattar den mark inom tätorten som inte utgör grönyta och som heller inte är åkermark.

Läs mer:

• Grönstrukturen i samtliga tätorter är kartlagd, Statistiska centralbyrån:
  Grönstrukturen i samtliga tätorter är kartlagd (scb.se)
• Grönytor och grönområden i tätorter 2015, Statistiska centralbyrån:
  Grönytor och grönområden i tätorter 2015 (scb.se)
• Statistikens framställning, Grönytor och grönområden i tätort, Statistiska centralbyrån:
  Statistikens framställning, Grönytor och grönområden i tätorter, 2015 (scb.se)

Stockholmsenkäten genomförs vartannat år av Stockholm stad och kommuner i Stockholms län och besvaras av skolungdomar i årskurs 9 i grundskolan och år 2 i gymnasiet.

Frågorna handlar bland annat om alkohol-och tobaksvanor, psykisk hälsa, trygghet och fritid. Enkäten besvaras anonymt under lektionstid på papper eller digitalt på webben. I många kommuner är det obligatoriskt att delta för kommunala skolor medan fristående skolor deltar frivilligt.

År 2022 deltog 25 av länets 26 kommuner. För frågor där färre än 25 elever svarat på enkäten redovisas ej resultaten. Det är elevernas hemkommun som styr i vilken kommun deras resultat redovisas.

Läs mer

• Stockholm stad: Undersökning om ungdomars levnadsvanor – Stockholmsenkäten (start.stockholm)
• Länsstyrelsen: Stockholmsenkäten, Stockholms län 2022 (pdf, lansstyrelsen.se) 
• Länsstyrelsen: ANDTS-samordning (lansstyrelsen.se)

Uppgifter om tandhälsan hos barn hämtas från de årliga tandhälsorapporterna från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm. Region Stockholm följer årligen upp tandhälsan hos barn- och ungdomar i åldrarna 3, 7, 13 och 19 år i Stockholms län. Epidemiologiska uppgifter för barn i dessa åldrar registreras vid undersökning som utförs av tandläkare eller tandhygienist. År 2019 har epidemiologiska uppgifter rapporterats för 90 procent av barn och unga i aktuella åldrar. Motsvarande andel år 2018 var 92 procent.  

Läs mer

• Tandhälsorapporter Region Stockholm: Tandhälsorapport (akademiskbarntandvard.se)
• Om barntandvård i Region Stockholm: Barntandvård (vardgivarguiden.se)
• Om tänders utveckling hos barn: Tändernas utveckling (www.1177.se)

VAL-databaserna är en uppsättning administrativa sjukvårdsdatabaser inom Region Stockholm. Databaserna innehåller avidentifierade data för hantering av ersättning till vårdgivare och av invånarnas val av vårdgivare. De används också för uppföljning och analys av hälso- och sjukvården i länet och invånarnas sjukvårdskontakter.

VAL-databaserna täcker vårdkontakter för all hälso- och sjukvård med ersättning från Region Stockholm. Alla vårdkontakter registreras i databasen, förutom några enstaka privata vårdgivare utan skattefinansiering, viss basal kommunal hemsjukvård samt sjukvård inom särskilda boenden.

VAL-databasen innehåller information om varje vårdkontakt, vårdgivaren och avidentifierade uppgifter om patienten. Möjliga brister kan dock förekomma på grund av ofullständigt inrapporterad data från vårdgivare. Succesivt över åren har alltmer av vården kommit att ingå i databaserna. Förändringar över åren i sjukvårdsorganisationen, ersättningssystemen och kodsystem kan ha viss påverkan på datainnehållet och därmed statistikberäkningarna.

De VAL-databaser som legat till grund för beräkningarna av vårdvolymer i Folkhälsokollen är registren över vårdkontakter för öppenvård (OVR), slutenvård (SLV) och arvoderade privatpraktiker (ARV).

Läs mer

• Valhandboken, beskrivning av VAL-databaserna, Region Stockholm: Valhandboken (pdf, regionstockholm.se)
• Hälsa och vård, Region Stockholm: Hälsa och vård (regionstockholm.se)