Miljöhälsoenkäten

Miljöhälsoenkäten (MHE) är en urvalsundersökning i befolkningen som har genomförts av Folkhälsomyndigheten vart fjärde år sedan 1999, varannan gång för vuxna och varannan gång för barn. Genom enkäten kan man följa upp hur exponeringar och besvär kopplat till den fysiska miljön både inomhus och utomhus utvecklas. Syftet med undersökningen är att ta fram underlag och information om befolkningens miljörelaterade hälsa samt hur exponering och besvär fördelar sig i befolkningen. Det kan till exempel handla om att följa upp trender över tid i befolkningens upplevelse av luftkvalitet och ljudmiljö i eller i närheten av bostaden. Genom miljöhälsoenkäten kan man också fånga upp hälsofrämjande aspekter och miljöns positiva inverkan på hälsa, till exempel vistelsefrekvens i grönområden och aktiv transport.

Miljöhälsoenkät 2023 (MHE23)

Den nationella miljöhälsoenkäten 2023 genomfördes för att kartlägga hur Sveriges vuxna befolkning påverkas av sin boende- och närmiljö. Enkäten skickades ut under våren 2023 till cirka 236 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 18–84 år. Totalt besvarade 88 725 personer enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 38 procent.

Folkhälsomyndigheten ansvarade för enkäten, medan Statistiska centralbyrån (SCB) hanterade utskick, insamling och sammanställning av svaren. För att möjliggöra mer detaljerade analyser på regional och lokal nivå medfinansierade aktörer från 17 av landets län undersökningen, vilket resulterade i ett större urval än tidigare år.

I Stockholms län skickades enkäten ut till drygt 125 000 invånare, och över 46 000 personer svarade (37 procent), vilket gör det till den största miljöhälsoundersökningen någonsin i länet.

I den nationella miljöhälsoenkäten 2023 (MHE23) användes vikter från Statistiska centralbyrån (SCB) för att justera resultaten och bättre spegla totalbefolkningens fördelning. Eftersom svarsfrekvensen varierade mellan olika grupper i befolkningen, var det viktigt att korrigera för dessa skillnader för att undvika snedvridna resultat.

SCB beräknade vikter baserade på faktorer som ålder, kön, utbildningsnivå och geografisk region. Dessa vikter applicerades sedan på svaren från enkäten för att resultaten skulle representera hela befolkningen mer korrekt. Genom att använda dessa vikter kunde man minska effekten av eventuella skevheter som uppstått på grund av ojämn svarsfrekvens mellan olika grupper. Denna metod säkerställer att de slutsatser som dras från enkäten är mer tillförlitliga och att de bättre återspeglar hälsotillståndet och miljöexponeringen i hela befolkningen.