Region Stockholms folkhälsoenkät (Hälsa Stockholm)

Genomförs vart fjärde år

Region Stockholms folkhälsoenkät har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Syftet med enkäten är att ta reda på hur invånarna i Stockholms län lever och mår. Frågorna handlar bland annat om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete, trygghet och sociala relationer. Data från folkhälsoenkäten är självrapporterad data. Från och med år 2002 har cirka 50 000 av Stockholms läns invånare ingått i tvärsnittsurvalet vid varje undersökning. Tidigare genomfördes enkäten i egen regi och med Statistiska centralbyrån (SCB) som leverantör. Åldersgränserna för deltagare har varierat något under åren:

• 2002 och 2006: 18–84 år
• 2010: 18+ år
• 2014: 16+ år
• 2018: 16–84 år
• 2021: födda 2005 eller tidigare.

Folkhälsoenkät 2021 – Hälsa Stockholm

År 2021 valde Region Stockholm att tidigarelägga folkhälsoundersökningen för att snabbare förstå vilken effekt coronapandemin haft på folkhälsan. Undersökningen genomfördes av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) med undersökningsföretaget Institutet för kvalitetsindikatorer som leverantör. Totalt bjöd de in 47 885 personer att delta, varav 23 072 besvarade enkäten (48 procent). Andelen svarande var betydligt högre bland personer över 40 år (57 procent) än bland de under 40 år (35 procent).

Inbjudan till folkhälsoenkäten skickades via post under perioden september till december 2021, med en liten komplettering under mars till maj 2022. De flesta (74 procent) besvarade enkäten via internet. Tre påminnelser skickades ut via post, och tre påminnelser via sms (till 34 procent av de inbjudna).

Att folkhälsoenkäten bygger på självrapporterade data innebär att resultaten kan påverkas av att de som besvarar enkäten överskattar eller underskattar vissa beteenden, vanor eller tillstånd.

Om de grupper som svarat på enkäten skiljer sig åt från de som valt att inte delta kan detta ha en snedvridande effekt på resultaten. För att kompensera för sådana bortfallsfel har resultaten viktats med så kallade kalibreringsvikter. Vid användning av kalibreringsvikter får grupper med mindre deltagande större inflytande på resultaten, ett resultat som annars riskerar att underskattas. Vid beräkning av kalibreringsvikter används registerdata som täcker totala populationen.