Region Stockholms folkhälsoenkät (Hälsa Stockholm)

Genomförs vart fjärde år

Region Stockholms folkhälsoenkät har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Syftet med enkäten är att ta reda på hur invånarna i Stockholms län lever och mår. Frågorna handlar bland annat om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete, trygghet och sociala relationer. Data från folkhälsoenkäten är självrapporterad data. Från och med år 2002 har cirka 50 000 av Stockholms läns invånare ingått i tvärsnittsurvalet vid varje undersökning. Tidigare genomfördes enkäten i egen regi och med Statistiska centralbyrån (SCB) som leverantör. Åldersgränserna för deltagare har varierat något under åren:

  • 2002 och 2006: 18–84 år
  • 2010: 18+ år
  • 2014: 16+ år.

Nationellt urval i Folkhälsoenkät 2018

År 2018 valde Region Stockholm att beställa ett tilläggsurval på 50 000 personer i den nationella folkhälsoenkät som genomförs av Folkhälsomyndigheten i samarbete med SCB. Det totala urvalet år 2018 var 59 161 personer i åldrarna 16–84 år. Totalt svarade 23 074 personer (39 procent) av urvalet på enkäten. Andelen svarande var betydligt högre bland äldre personer (64 procent i åldrarna 65–84 år) än i övriga åldrar (33 procent i åldrarna 16–64 år).

Folkhälsoenkäten skickades med post under perioden mars till juni 2018. Man kunde också svara på enkäten via internet, vilket drygt 60 procent gjorde. Till Region Stockholms tilläggsurval sändes två delvis olika frågeblanketter ut, en till de under och en till de över 65 år. Tre påminnelsebrev skickades ut, varav det tredje även omfattade enkäten i tryckt format ännu en gång.

Om de som valt att inte besvara enkäten skiljer sig från de som svarat, kan resultatet påverkas så att det inte helt korrekt avspeglar de förhållanden som råder. För att korrigera för det har SCB tagit fram så kallade kalibreringsvikter som till viss del kan justera för systematiska skillnader mellan de som svarat respektive inte svarat, så att data kan användas som en uppskattning för hela befolkningen.

Att folkhälsoenkäten bygger på självrapporterad data innebär att resultaten kan påverkas av att de som besvarar enkäten överskattar eller underskattar vissa beteenden, vanor eller tillstånd.

Fler datakällor

Läs mer om alla datakällor som används på Folkhälsokollen.